americancurl

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har inneburit förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Deras hälsa har trots detta förändrats i liten utsträckning under år 2021. Utvecklingen har inom flera områden fortsatt i samma riktning som innan pandemin. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten publicerar sju faktablad om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige.

Ålder, födelseland, boendesituation och familjens ekonomi spelar roll för nyanlända barns hälsorelaterade livskvalitet i Sverige. Lägre hälsorelaterad livskvalitet rapporteras bland annat av ensamkommande och de som bor med andra än familj eller släktingar.

Trots restriktioner, hemmaarbete och färre sociala kontakter tycks folkhälsan inte ha påverkats i någon större omfattning när det handlar om psykisk hälsa och suicid. Det framgår av två nya publikationer om covid-19-pandemins första år som Folkhälsomyndigheten publicerar idag.

Inom studien Skolbarns hälsovanor börjar nu en enkät att skickas ut till sammanlagt 4 000 klasser i landet. Frågorna ska ge svar på hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan, deras levnadsvanor och hur covid-19-pandemin har påverkat dem. Även frågor om psykisk hälsa och välbefinnande ingår. Resultaten kommer för första gången att presenteras på regional nivå.

Fyra av tio personer i Sverige uppger att de har eller har haft psykisk ohälsa. På världsdagen för psykisk hälsa uppmärksammar Folkhälsomyndigheten vikten av ökad kunskap för att minska stigma och negativa attityder kring psykisk ohälsa.

En majoritet av asylsökande barn och unga uppger att de mår bra och att de tycker att skolan är viktig. Det visar en enkätundersökning bland asylsökande i åldern 12–20 år. Samtidigt pekar resultaten på sämre hälsa och livskvalitet bland de barn och unga som inte bor med sina familjer.

Nu genomför Folkhälsomyndigheten en studie för att följa upp hälsan och livskvaliteten bland personer som lever med hiv i Sverige.

Varje år i Sverige dör i genomsnitt 22 barn under 18 år i suicid. Det visar en forskningsstudie som undersökt alla fall de senaste 19 åren. Folkhälsomyndighetens egna analyser visar att mer än var tredje hade besökt barn- och ungdomspsykiatrin året före dödsfallet. Resultatet visar på vikten av att identifiera och följa upp barn med förhöjd suicidrisk, även efter avslutad behandling, samt att arbeta brett för att förebygga suicid bland barn.

Många i Sverige har en positiv eller neutral syn på personer som lever med psykisk ohälsa. Men en majoritet tror ändå att psykisk ohälsa kan ge sämre förutsättningar för människor inom flera viktiga områden i livet. Det visar resultat från en Novusundersökning som genomförts på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.