americancurl

Över 70 procent av befolkningen i Sverige upplever sig ha en god allmän hälsa, men det finns fortsatta skillnader mellan olika grupper. Det visar Folkhälsomyndighetens stora nationella befolkningsundersökning, Hälsa på lika villkor, som omfattar personer från 16 år och uppåt. Undersökningen visar också att personer över 85 år rapporterar ett gott psykiskt välbefinnande i nivå med övriga befolkningen. 40 procent av de äldre anger att de har en god allmän hälsa.

Bland personer som har ekonomiska problem är det tre gånger så vanligt med psykiska besvär jämfört med de som har det bättre ställt. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat om att antalet suicid har ökat i gruppen 15–29 år. Djupare analyser visar att det är åldersgruppen 20-29 år som står för ökningen medan utvecklingen varit oförändrad i åldersgruppen 15-19 år.

På Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober uppmärksammar Folkhälsomyndigheten att psykisk hälsa och välbefinnande ska vara lika prioriterat för alla i Sverige.

Ett självmord drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda både till sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos närstående. I samband med den internationella suicidpreventiva dagen uppmärksammar Folkhälsomyndigheten stödet till efterlevande.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har inneburit förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Deras hälsa har trots detta förändrats i liten utsträckning under år 2021. Utvecklingen har inom flera områden fortsatt i samma riktning som innan pandemin. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten publicerar sju faktablad om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige.

Ålder, födelseland, boendesituation och familjens ekonomi spelar roll för nyanlända barns hälsorelaterade livskvalitet i Sverige. Lägre hälsorelaterad livskvalitet rapporteras bland annat av ensamkommande och de som bor med andra än familj eller släktingar.

Trots restriktioner, hemmaarbete och färre sociala kontakter tycks folkhälsan inte ha påverkats i någon större omfattning när det handlar om psykisk hälsa och suicid. Det framgår av två nya publikationer om covid-19-pandemins första år som Folkhälsomyndigheten publicerar idag.

Inom studien Skolbarns hälsovanor börjar nu en enkät att skickas ut till sammanlagt 4 000 klasser i landet. Frågorna ska ge svar på hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan, deras levnadsvanor och hur covid-19-pandemin har påverkat dem. Även frågor om psykisk hälsa och välbefinnande ingår. Resultaten kommer för första gången att presenteras på regional nivå.